BLT/Syd�stran - Opinion - Debatt BLT

Fler personer i utbildning f�r fler jobb

Wed, 08 Feb 2012 13:41:00 +0100

Socialdemokraterna vill skicka ett stort grattis till Komvux i Karlskrona som i dag inviger sina nya lokaler och därmed kan ta ett stort kliv framåt och ge fler människor ökade möjlig- heter.
Vi socialdemokrater tror på att utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. I dag ser vi att många företag har problem att rekrytera personal med rätt kompetens samtidigt som antalet unga människor utan jobb stadigt ökar. Detta är ett slöseri med resurser som samhället inte bör acceptera.
Arbetsmarknadspolitik är till största delen en nationell angelägenhet men även vi i kommunen har ett ansvar. Det viktig- aste vi kan göra för dagens unga är att se till att de får en bra utbildning. Grundskolan och gymnasiet har här nyckelroller men det räcker inte för alla. Vi ser att många av dem som står utan jobb i dag saknar tillräckliga kunskaper eller behöver nya kunskaper för att kunna vidareutbilda sig eller få jobb. Därför är den kommunala vuxenutbildningen ett av våra absolut viktigaste redskap för att ge människor nya chanser i livet.
Karlskrona kommun fick hösten 2010 kritik från Skolverket gällande vår vuxenutbildning. I Socialdemokraternas och Vänsterns gemensamma budget för 2011 avsatte vi därför resurser för att skapa ett bättre Komvux i centrala Karlskrona. Vår budget antogs och även beslutet om att flytta Komvux klubbades igenom, mot den styrande femklöverns vilja.
I dag ser vi resultatet av vårt arbete – en vuxenutbildning i nya fräscha lokaler nära gymnasieskolor och arbetsförmedling. Ett Komvux med en kraftig ökning av antalet sökande och inskrivna denna vårtermin. Det är en härlig känsla att se beslut bli till verklighet och veta att fler i Karlskrona nu får chansen att utbilda sig och i slutändan få ett jobb.
Men detta är inte slutmålet utan vi vill mer än så – vi vill koncentrera våra resurser för rådgivning och våra kommunala insatser på arbetsmarknadsområdet till ett vägledningscentrum. Här ser vi gärna att arbetsförmedlingen och även det privata näringslivet också deltar. Vi tror att nya utmaningar på arbetsmarknaden kräver att vi tänker nytt även kring hur vi hanterar dessa. En avgörande faktor om vi ska lyckas med det är att vi kan erbjuda goda möjligheter till omskolning och vidareutbildning. I detta sammanhang är nya och mer attraktiva lokaler för vuxenutbildningen ett bra första steg.
Christina Mattisson (S)
Gruppledare och oppositionsråd
Karlskrona

Tid till det viktigaste ? undervisningen

Tue, 07 Feb 2012 11:15:00 +0100

Resultaten i svensk skola har under de senaste åren försämrats. Elevernas vikande kunskaper i en internationell jämför- else är en allvarlig varning om att svensk skola i flera avseenden utvecklas åt fel håll.
Under samma tid som försämringen har pågått har lärarna fått en allt tyngre arbetssituation. De senaste årens krav på ökad dokumentation och mer administrativt arbete gör att lärarna får mindre tid till att utveckla undervisningen. Många av de lärare vi träffar bekräftar också att de har svårt att få tiden att räcka till och att många uppgifter som inte har med deras undervisning att göra tar mycket tid som går ut över deras huvudsakliga arbetsuppgifter.
För att utveckla svensk skola och för att eleverna ska få bättre kunskaper krävs engagerade och kompetenta lärare. Skolforskningen pekar tydligt på att det är i relationen mellan lärare och elev som kvaliteten på skolan avgörs. Lärare med goda kunskaper i såväl sitt ämne som i didaktik och som förmår skapa goda relationer till eleverna och har höga förväntningar på alla elever är det som ger bäst resultat.
För att lärarna ska kunna ges förutsättningar att göra ett bra jobb krävs att både staten och kommunerna tar situationen på allvar och förbättrar lärarnas arbetssituation. Att lärarna har en rimlig arbetsbörda och kan fokusera mer på att utveckla undervisningen är också betydelsefullt för att professionalisera läraryrket och göra det mer attraktivt.
Ett sätt att underlätta för lärarna är att alla lärare får en egen dator. Det genomförs nu under våren i Sölvesborg och är mycket viktigt. Men mer behöver göras. Arbetsuppgifter behöver tas bort från lärarna och i stället läggas på administrativ personal. Mer av gemensam planering och ett tydligt pedagogiskt ledarskap är andra faktorer som kan göra att tiden räcker till mer. Vi efterfrågar också ett nationellt system för dokumentation. Dessutom vill vi se diskussioner och överenskommelser på både statlig och kommunal nivå som innebär att lärarna får mer tid till sådant som gagnar kvaliteten på undervisningen.
Det är en angelägenhet för oss båda att verka för att frigöra tid för varje lärare att fokusera på det som är deras huvudsakliga uppgift – att ge eleverna goda kunskaper och lust att lära mer. Det är nödvändigt för att svensk skola åter ska bli världsledande och inget mindre än det är vi nöjda med.
Markus Alexandersson (S)
Ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Sölvesborg
Mikael Damberg (S)
Utbildningspolitisk talesperson vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Ange UV-index i v�derprognoserna

Mon, 06 Feb 2012 12:59:00 +0100

Svenskar solar mest i Europa och hudcancer är den cancerform som ökar allra mest i Sverige. Det är därför anmärkningsvärt att inte svenskar – precis som i exempelvis Danmark – i väderleksrapporter får veta dagens UV-index som visar hur starka solstrålarna är och när det är extra viktigt att skydda sig.
På Världscancerdagen den 4 februari, vänder sig Nätverket mot cancer direkt till landets största morgontidningar samt SVT och TV4 med en vädjan om att återinföra UV-index i sina väderleksrapporter. Under 90-talet var det en service som de flesta redaktioner erbjöd sina läsare. Det fanns ett enormt intresse kring UV-index och risker med för mycket solande. Medvetenheten var stor.
Men det var då. I dag har vi fler fall av hudcancer än någonsin.
Det finns inga praktiska hinder för media att publicera detta nu också. Detaljerade UV-indexprognoser tas fram av SMHI. Varje dag.
UV-index är ett mått på styrkan av den skadliga delen av solens UV-strålning. Vanligen ligger UV-index mellan 0 och 8 i Sverige, men kan variera stort över dagen.
Solen är som regel starkast mitt på dagen men i kombination med ett tunt ozonskikt kan UV-strålningen nå höga nivåer även på andra tider och lång- varig exponering – eller kort men intensiv exponering – kan orsaka hudskador.
Aktiniska keratoser är exempel på sådana solrelaterade hudskador. Det är i dag de vanligaste hudskadorna på hudmottagningarna och drabbar cirka 80000–100000 personer varje år. Vid aktiniska keratoser har det uppstått cellförändringar i det yttersta hudlagret, och skadorna kan i en del fall utvecklas till cancer.
Vi får från hudcancerläkare ibland höra varningar om utlandsresor till varma länder mitt i vintern då huden är ovan vid solen och UV-nivåerna i länder kring ekvatorn är mycket höga, även om man håller sig i skuggan. Två veckors intensivt solande mitt på vintern är direkt skadligt för de allra flesta. Även här bör man alltså ta reda på aktuella UV-nivåer.
Men nu på vintern finns det väl inga risker för skadlig UV-exponering i Sverige?
Jo, med snötäckt mark gäller cirka dubbla UV-index så det finns i princip alltid skäl att vara försiktig med solexponering.
Svensk media bör hjälpa till att öka medvetenheten om UV-index genom att återigen ta med UV-rapportering i sina dagliga väderleksrapporter.
Katarina Johansson
Samordnare för Nätverket mot cancer

Orimligt l�ga l�ner avskr�cker

Fri, 03 Feb 2012 11:57:00 +0100

Svar till Välkommen till verklig - heten, (”Lärarna är grundlurade ” , BLT den 31 januari).
Sanningen är att lärarnas löner i Sverige har halkat efter sedan 1979. Det är i stort sett alla överens om.
Det är färre och färre sökande till lärarutbildningen. Just nu är det cirka 1,2 sökande per utbildningsplats. Främsta orsaken är låg lön. Rekryteringen är ett samhällsproblem.
När OECD rankar lönen för lärare med 15 år i yrket i 32 länder, hamnar svenska lärarlöner på 23:e plats. Det är i nivå med Slovenien och Grekland. Vi vet, från egna och andras undersökningar, att det är orimligt låga löner som avskräcker unga studenter från att söka sig till läraryrket. De unga ser ett yrke som både betalar sig dåligt och som är pressat. De ser ett ohållbart liv som lärare. Om vi vill höja resultaten i skolan och locka de mest lämpade till yrket måste lärare också sluta tvingas göra mer av allt och ges chans att prioritera undervisning och kvalitet. Och de måste få betydligt bättre betalt.
Nog om lönerna. De är för låga!
Lärare med ferietjänst har samma semester som andra i samma ålder. Semestern är förlagd till början av sommarferien. Övrig ledighet är enligt avtalet inarbetad tid, förtroendetid, 10,5 timmar i veckan under det lagstadgade läsåret. Avtalet är en förhandlad överenskommelse utifrån verksam-hetens behov.
De senaste åren har ställt allt större krav på dokumentation, riskbedömning, kontakter och övrigt kringarbete.
Här ett urval av läraruppgifter ut-över undervisning/lektioner med tillhörande förarbete och efterarbete, rättning med mera:
• Tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Dokumentera sina planeringar och uppföljningar. Kommunicera med elever och vårdnadshavare.
• Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal.
• Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan:
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling.
2.sammanfatta vilka insatser som behövs. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen.
• Allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn.
• Samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
•Åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.
• Åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
•Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras.
•Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
• Resultaten skall följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas.
•Analysera planeringen och genomförandet av undervisningen.
• Identifiera vad som behöver utvecklas.
• Utvärdera.
•Utveckla samarbetet mellan för-skoleklass, skola och fritidshem.
•Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer.
•Bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning.
• Medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra intressenter.
•Genomföra nationella och andra prov samt rätta, bedöma och utvärdera dessa.
• Sätta betyg.
• Där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne, skall en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges.
• Tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven.
Sen kommer ledsna elever och vill ha tröst.
Oroliga elever och föräldrar behöver hjälp.
Kanske en utflykt eller kemilaboration skall riskbedömas.
Vab-intyg skall fyllas i.
Ibland är det julfest. Pjäs någon?
Vilken verklighet har du besökt? Var du vaken?
Ulf Löhbern
Lärarförbundet Ronneby

Det h�r handlar finanspakten om

Wed, 01 Feb 2012 12:04:00 +0100

I måndags diskuterade Europas regeringschefer utformningen av den finanspakt som euroländerna i december 2011 tog initiativ till att bilda. Tyvärr förekommer flera felaktiga föreställningar om vad ett svenskt medlemskap innebär och jag tror att det finns ett behov av att förtydliga vad pakten handlar om – och vad den inte handlar om.
Finanspakten har för avsikt att förstärka budgetdisciplinen inom eurozonen. Syftet är att euroländerna genom striktare kontroll av varje lands natio- nella budget ska kunna undvika den krissituation som eurosamarbetet hamnat i i dag. De tio EU-länder som inte är med i eurosamarbetet har erbjudits att ansluta sig till pakten.
Ett svenskt medlemskap i finanspakten innebär inte att Sverige går med i eurosamarbetet eller närmar sig ett euromedlemskap. Ändå väljer politiker på vänsterkanten att hävda att det finns en dold agenda och att ett svenskt medlemskap i finanspakten är ett närmande till eurosamarbetet. Det är helt enkelt inte sant. Svenska folket äger frågan om och när vi ska gå med i euron.
I debatten om ett eventuellt medlemskap i finanspakten har man också från vissa håll valt att blanda ihop finanspakten med den krishanteringsmekanism (som förkortas ESM). Denna mekanism som euroländerna har beslutat om att skapa för att kunna ge finansiellt stöd till euroländer som drabbats eller hotas av allvarliga finansieringsproblem. Det är endast euroländerna som bidrar till organisationens utlåningsmöjligheter. Sverige kommer inte genom ett medlemskap i finanspakten att bidra med pengar till ESM.
Även om Sver-ige inte ingår i eurosamarbetet så påverkas vår ekonomi i högsta grad av det ekonomiska läget i euroländerna. Svensk export utgör 50 procent av BNP varav 70 procent av vår export går till Europa. En ekonomisk nedgång i dessa länder leder därmed till mindre export för svenska företag och tuffare situation på svensk arbetsmarknad. Moderaterna välkomnar därför att euroländerna vidtar ytterligare åtgärder för en striktare ekonomisk styrning än tidigare och för oss moderater är ett svenskt deltagande i pakten främst en fråga om inflytande. Paktens regler får inga konsekvenser för de länder som inte har euro men vi får inflytande på avtalets innehåll. Vi får vara med och ha synpunkter på hur euroländerna formulerar sina budgetregler sinsemellan och med ett medlemskap i pakten säkrar vi också en röst om reglerna för pakten skulle omförhandlas i framtiden. Sverige har därför inget att förlora på att vara med i pakten.
Elisabeth Svantesson (M)
Riksdagsledamot
Ledamot av EU-nämnd och finansutskott

Fr�gor om funktionshinder f�r inte kosta

Tue, 31 Jan 2012 12:02:00 +0100

t ill Ronnebys politiker .
”Syns inte – finns inte” i nya organisationen! Vi lånar vildvittrornas ord om Ronja Rövar- dotter när hon låg i snön under sin stora pälsmössa. Det handlar om de cirka 2800 av Ronnebys invånare som beräknas ha en funktionsnedsättning av något slag, det vill säga tio procent av befolkningen.
Trots kommunens egen utredares framställning om behovet av en handikappkonsulent beslutade kommunstyrelsen i december 2011 att inte återbesätta tjänsten efter ett års vakans. Det var inte brist på pengar, sa man, och inte heller brist på sökande när tjänsten annonserades ut hösten 2010 – utan att ingen ville ha, eller förstod vad tjänsten skulle innehålla.
Vi uppfattar att det inte fanns någon lämplig/kunnig anställd att omplacera vid det aktuella tillfället, det vill säga få någon annan som betalar.
Mona – vi saknar dig, ditt engagemang, din kompetens och din respekt för vår kunskap! Vem eller vilka ska nu bevaka att lekplatser som renoveras blir tillgängliga även för barn med funktionshinder, ordna sommarjobb för unga med funktionsnedsättning och följa upp dessa? Vem ska bevaka aktuell lagstiftning, ritningsgranska för att bygga klokt och smart och slippa dyra ombyggnader efteråt för att skapa tillgänglighet, följa upp beslut och åtgärder och förmedla kontakter och företräda kommunen för de 2 800 personer med funktionsnedsättningar och vice versa?
Tillgänglighetsguiden som finns på kommunens hemsida är inte uppdaterad sedan 2010, och tidigare handikappkonsulenten står fortfarande som ansvarig för den. Tanken var ju att guiden skulle ge vägledning för besökare, turister, presum- tiva boende med flera, om en familj med till exempel ett barn med funktionsnedsättning kan vara aktiv och delaktig i Ronneby. Men uppgifterna är färsk- vara. Företag byter lokaler och lokaler byter verksamhet. Håll den aktuell – och utveckla guiden med uppgifter om till exempel nya ridhuset och bandy- banan!
Varför nekade Ronneby kommun unga vuxna med funktionsnedsättning att inventera och uppdatera guiden med stöd från arbetsförmedlingen och försäkringskassan? Det handlar om möjligheten att vilja och kunna bedriva företag i Ronneby. Enligt vårt kommunalråd finns det cirka 2300 egenföretagare här. Det är ungefär samma antal som röstberättigade Ronnebybor med funktionshinder. Det är ingen motsättning i detta. Företagaren eller någon i dennes familj kan behöva anpassade lokaler och service. Alla människor ska kunna vistas här. Vi är alla konsumenter och vill vara delaktiga.
Arbetet med funktionshinderfrågor får tydligen inte kosta. Resonemanget går igen när politikerna, utan samråd med föreningarna, gjorde nytt reglemente för det kommunala rådet i funktionshinderfrågor. Endast politikerna får numera sammanträdesarvode, medan föreningarnas valda representanter blir utan – samtidigt som dessa förväntas vara sakkunniga inom sina områden och ge råd till beslutsfattarna i arbetet för ett samhälle för alla.
Eller ser den politiska ledningen att ett obegränsat antal representanter från lokalföreningar, länsföreningar och handikappidrotten, i det kommunala rådet i funktionshinderfrågor enbart har ett forum att gnälla av sig i, inför ett begränsat antal politiker?
Vi inom SRF Ronneby har frågat, skrivit skrivelser och e-post, men vi får inga svar. Vi är fullständigt ignorerade! Vi säger som rumpnissarna i Ronja Rövardotter: ”Vafför å rå? Vafför gör di på detta viset?”
För Synskadades
Riksförbund
SRF Ronnebys styrelse och personal
Gunilla S Hallström
ordförande
Göthe Linder
Miriam Mattsson
Gunda Pettersson
Inger Abramsson
Ella-Britt Kleremark
Erling Lorentzon
”
Det handlar om de cirka 2 800 av Ronnebys invånare som beräknas ha en funktionsnedsättning av något slag, det vill säga tio procent av befolkningen.

Vi kr�ver att skolan tillf�rs mer resurser

Fri, 27 Jan 2012 14:35:00 +0100

Resurserna räcker inte på långa vägar för den verksamhet vi ska bedriva i skolan enligt skollagen och läroplanen. Barn- och ungdomsnämndens förslag till budget, som kommunfullmäktige i Karlskrona ska fatta beslut om i dag, kommer att få stora negativa arbetsmiljökonsekvenser för den personal som ska arbeta i en verksamhet där medlen inte är tillräckliga. Uppenbara risker finns för psykisk ohälsa och sjukskrivningar hos personalen, och för eleverna försämras möjligheterna drastiskt att nå målen.

Skolan i Karlskrona (förskola, grundskola och fritidshem) befinner sig i kris. Resurserna räcker inte på långa vägar för den verksamhet vi ska bedriva. Den omorganisation som är föreslagen tar tid att genomföra och effekterna märks inte fullt ut på flera år. Under tiden blöder skolan!
De två lärarförbunden avvisade förslaget till budget för barn- och ungdomsförvaltningen för år 2012. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund yrkade på att:
1)Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige omedelbart fattar beslut om att utöka budgetramen för att täcka de beräknade volymökningarna år 2012 och budgetunderskottet för 2011.
2)Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige fattar beslut om en organisation som är hållbar i ett längre perspektiv, såväl ur verksamhetsperspektiv som ur ekonomiskt perspektiv.
Politikerna i barn- och ungdoms-nämnden beaktade inte våra yrkanden utan föreslagen budget antogs.
I den konsekvensanalys som gjordes inför budget 2012 framkommer bland annat:
•Ett stort antal lärar-/förskollärartjänster dras in.
• Fritidspedagogtjänster försvinner/reduceras.
•Klasser slås samman till stora elevgrupper, i några fall så stora klasser som 36 elever.
•Barngrupperna inom förskolan ökar i storlek.
• Eleverna får sämre möjligheter att uppnå målen.
•Stöd till elever med särskilda behov försvinner/reduceras.
•Biblioteksbemanning dras in/skolbibliotek stängs.
•IT-stöd försvinner/reduceras kraftigt.
•Kompetensutveckling reduceras/dras in.
•Elevassistenttjänster försvinner/reduceras.
Sammanfattningsvis får allt det stora negativa arbetsmiljökonsekvenser för den personal som ska arbeta i en verksamhet där medlen inte är tillräckliga. Uppenbara risker finns för psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Vi har en arbetsmiljölag som ska följas! För eleverna försämras möjligheterna att nå målen drastiskt.
Alla effekter av besparingarna märks inte direkt. Om barn/elever inte får det stöd de har lagstadgad rätt till så märks det kanske inte omedelbart, men på längre sikt kan det få negativa konsekvenser såväl för barn/elever som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
År 2011 fick vi nya styrdokument, såsom skollag och läroplaner, med tydliga mål för verksamheterna. Om det inte tillförs mer resurser till skolan snarast är vår bedömning att vi inte kan leva upp till styrdokumentens krav. Det vore förödande och måste tas på allvar.
Vi kräver därför att skolan tillförs de resurser som behövs för att uppnå målen och följa lagen!
I samhällsdebatten förs ofta fram att skolan och lärarna – naturligtvis – måste ligga i framkant vad gäller att ta till sig forskningsresultat. Trots detta får lärarna under 2012 mycket begränsad fortbildning. Det är inte acceptabelt!
År 2001 och 2003 var det ”Lärar-uppror” i Karlskrona med anledning av besparingarna inom skolan. Omkring 600 namnunder-skrifter lämnades över till BUN 2001 och representanter från samtliga skolor skrev under ett öppet brev 2003.
Besparingarna har fortsatt och gränsen är nu nådd och passerad!
Fram till år 2006 hade socialdemokraterna och vänstern makten i Karlskrona, och åren 2006–2012 har femklövern styrt. Ni har alltså samma ansvar för den uppkomna situationen och kan inte skylla på varandra. Vi uppmanar er därför att svälja stoltheten och tillsammans arbeta för en bra och hållbar utveckling för Karlskronas skolor –men det brådskar!
Carina Svensson
Gunilla Norman

Vi vill satsa p� n�ringslivet, inte skatteplanera

Fri, 27 Jan 2012 14:35:00 +0100

?Vi socialdemokrater vill satsa på näringslivet i Karlskrona. Ett blomstrande näringsliv betyder fler människor i arbete och stärker hela kommunen. Men vi anser inte att vi med öppna ögon kan bilda ett näringslivsbolag som enligt skattejuristerna kan få allvarlig kritik från Skatteverket. Det är inte ett ansvars-fullt ledarskap.
Det har varit många turer kring detta ärende med handlingar som undanhållits kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Vi återremitterade ärendet på kommunfullmäktige i november då vi inte tyckte att vi fått hela bilden. Därefter dök det upp handlingar som bekräftade våra misstankar.
Viktiga dokument som kritiserade bildandet av ett bolag både från våra lokala företagarföreningar och från revisor och skattejurister.
Enligt skattejuristerna finns det en klar risk att vi får kritik från Skatteverket på minst tre punkter, varav den allvarligaste handlar om skatteflykt. De klargör att det är skattemässigt utmanande att bilda ett näringslivsbolag som beräknas gå 16 miljoner i förlust årligen de närmaste tre åren.
Våra lokala företagarföreningar poängterar att de tycker att det redan i dag finns ett väl upparbetat samarbete.
Det starkaste önskemålet de har är att få en ingång till all kommunal näringslivsverksamhet. Vi vill därför behålla näringslivsenheten inom kommunledningsförvaltningen och även återföra turistverksamheten dit igen.
På detta sätt samlar vi all näringslivsverksamhet och ger en gemensam väg in så att det nära samarbetet mellan kommunen och näringslivet kan fortsätta att stärkas. Vi får då också större möjlighet att leda näringslivsutvecklingen med hela kommunens bästa för ögonen.
Vi socialdemokrater kan inte med gott samvete stödja ett förslag byggt på skatteplanering utan föreslår en annan lösning till finansiering. Kommunen står inför stora besparingar men detta får inte leda till att vi tar överilade beslut och äventyrar våra skattebetalares pengar.
Christina Mattisson
Lars Hildingsson

Odell en l�mplig utmanare till H�gglund om partiledarpost

Fri, 27 Jan 2012 14:34:00 +0100

Om olyckan är framme i valet 2014 och KD skulle hamna utanför riksdagen, skulle Sverige sakna de värden och värderingar som Kristdemokraterna bygger sin politik på. Men vi kan också se tecknen på att en valseger i EU-val och riksdagsval 2014 inte alls är självklar. De senaste valresultaten talar sitt tydliga språk, menar Tuve Skånberg.

Jag blev invald i riksdagen för Kristdemokraterna 1991, och sedan dess har min övertygelse vuxit att partiet är en omistlig röst i svensk politik.
Inget annat parti tar så konsekvent ställning för de små och naturliga gemenskaperna som familjen, för våra barns och ungas uppväxtvillkor, för en bärande kristen etik i samhällsbygget, för ett socialt ansvarskännande, för våra äldres goda villkor, för ett förvaltarskap inte bara om rikets finanser utan också om de naturresurser och den miljö vi fått att förvalta, liksom för ett gott företagsklimat som kan generera välfärd.
Om olyckan är framme i valet 2014 och KD skulle hamna utanför riksdagen, skulle Sverige sakna de värden och värderingar som Kristdemokraterna bygger sin politik på.
Men vi kan också se tecknen på att en valseger i EU-val och riksdagsval 2014 inte alls är självklar. De senaste valresultaten talar sitt tydliga språk. KD har i de fem senaste valen, till riksdag och EU, backat med mellan 15 och 27 procent vid varje val. Partiets nuvarande siffror i opinionsundersökningarna visar att endast en av fyra väljare från valet 1998 är kvar.
Göran Hägglund har många förtjänster. Han är en kunnig och påläst politiker, trevlig, vänlig, rolig och uppskattad i undersökningar långt utanför partiets väljare. Men efter hans snart åtta år som partiledare kan konstateras att med trenden under hans ledning riskerar partiet att åka ur riksdagen 2014. Tydligen är hans ledarskap för svagt och hans visioner för otydliga. KD behöver någon som kan entusiasmera, leda partiet och sina närmaste medarbetare och övertyga väljarna på ett annat sätt än vad som har skett de fem senaste valen.
Partiet saknar inte goda alternativa namn till posten som ny partiledare. Mats Odell, Acko Ankarberg Johansson, Bengt Germundsson, Stefan Attefall, Maria Larsson och Ebba Busch har alla med goda skäl sina förespråkare. Höstens och vinterns debatt om partiledarfrågan inom KD, och nomineringarna till valberedningen, har visat att Mats Odell har störst stöd bland dessa. Han framstår som den som bäst kan samla och ena partiet, med sitt inkluderande ledarskap.
Till Mats Odells förtjänst kan nämnas att han är erfaren, kunnig och rotad i den folkrörelse som partiet är. Med sin bakgrund av studier i ekonomi vid Stockholms universitet har han i många år varit partiets ekonomiske talesman, och har varit kommunikationsminister 1991-94 och kommun- och finansmarkandsminister 2006–2010. Han har varit riksdagsledamot sedan 1991, medlem av KD:s partistyrelse sedan 1988, och han ledde ungdomsförbundet 1973–81. I?dag är han gruppledare för KD:s riksdagsgrupp och ordförande i riksdagens näringsutskott.
Över partigränserna ses han som en duktig och slagfärdig debattör, skicklig förhandlare och duktig ledare, inte minst med erfarenhet som familjeföretagare inom vård- och omsorg.
Varje partiledarbyte är vanskligt; somliga växer med uppdraget, andra krossas under pressen, någon bleknar bort. Med Mats Odell som partiledare skulle KD få den mest beprövade, aktade och erfarne politikern i partiets led, en god arvtagare till Alf Svenssons gärning.
Tuve
Skånberg
Riksdagsledamot (KD)
Fotnot: På lördag 28 januari i Västerås väljer Kristdemokraterna partiledare vid ett extra Riksting. Valet står mellan KD:s sittande partiledare Göran Hägglund och utmanare Mats Odell, vice partledare.

Sl�pp in oss i skolan

Fri, 27 Jan 2012 14:33:00 +0100

Politik är inte farligt. Politik är viktigt. Demokrati är värdefullt och ska ses som en tillgång. Något som också är en tillgång är politiskt engagerade unga. Det finns mycket som skiljer ungdomsförbunden åt, men något vi alla har gemensamt är det bemötandet vi får av många skolor i Blekinge. Vi är inte längre välkomna att informera om vår politik och uppmuntra andra unga att bli en viktig del i den demokratiska processen.

Skolorna är inte tillåtna att neka vissa ungdomsförbund, exempelvis på grund av innehållet i deras politik. Därför väljer många skolor att inte släppa in något förbund alls! Är det rasism och extremism rektorerna är rädda för? Vi är alla överrens om att sådana åsikter bäst bemöts med diskussion och inte med tystnad.
Ur ett demokratiskt perspektiv anser vi att det är viktigt att partierna själva får informera om sin politik och sina värderingar. I dagsläget får de flesta ungdomar sin politiska information från en lärare som beskriver partiernas politik.
Vi anser att debatt och information är en förutsättning för demokrati, så även i skolan. Ett väldigt bra sätt att sprida debatt och information är att gå till de framtida väljarna. Det är ju de som så småningom kommer att rösta om Sveriges framtid. Men det finns även väldigt många förstagångsväljare bland gymnasieungdomarna.
Lagstiftaren har också tänkt på att detta är viktigt, så här står det i den nya skollagen under kapitlet Lagens syfte:
"Om grundskolan: Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Om gymnasiet: Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet."
Vidare kan nämnas att "demokrati" och "demokratiska värderingar" är något genomgående i lagen.
Detta kan inte vi tolka på annat sätt än att man också ska låta skolan vara en del av samhället framför en från omvärlden isolerad plats.
De rektorer som då inte släpper in ungdomsförbunden på skolorna uppfyller ju då uppenbarligen dessa delar av lagen på något annat sätt, men vi menar att ett lätt sätt att göra en stor del av detta är att öppna upp dörrarna för samtliga politiska ungdomsförbund.
På så sätt ökar det politiska medvetandet bland framtidens väljare och de som ska göra sitt livs första val. Hur man väljer att genomföra detta kan variera, debatter, klasspresentationer, utrymme att prata med eleverna på rasterna, eller på något annat kreativt sätt.
Vi ställer nu frågan till länets politiker, skolföretag och rektorer som i dag inte släpper in ungdomsförbund: På vilket sätt blir skolan bättre när ni stänger ute politiska ungdomsförbund?
Christoffer Karlsson
Vice distriktsordförande LUF Blekinge
Elin Valtonen
Ordförande i SSU Karlskrona
David Jonsson
Distriktsordförande Ung Vänster Blekinge
Kasper Wahnström
Språkrör för Grön Ungdom Blekinge
Yannick Luomala
Distriktsordförande CUF Blekinge
Christoffer Stenström
Distriktsordförande MUF Blekinge

J�mst�lldhet �r viktigt!

Mon, 16 Jan 2012 12:04:00 +0100

För Centerpartiets ungdomsförbund är jämställdhet en självklarhet, och kvinnor och män ska ha samma utgångsläge. Man kan i dag tyvärr se på olika föreningar och klubbar att det satsas betydligt mycket mer pengar på manliga lag än på kvinnliga lag. Ishockey är ett tydligt exempel där det finns klubbar som lägger ner damlagen för att enbart satsa på de manliga lagen. Detta är verkligen inte acceptabelt. Det är viktigt att både killar och tjejer får samma chans till utveckling inom idrotten, och man ska som tjej inte behöva sluta att utöva en idrott bara för att klubben vill satsa på killarna i föreningen. Vi kan tydligt se att damidrotten underskattas och hela tiden får stå tillbaka när herrlagen ska synas.
Inte heller i skolidrotten fungerar jämställdheten särskilt bra. Som ett exempel får många tjejer ha gymnastik samtidigt som killarna har styrketräning, på grund av könsstereotyper. För oss sätter inte det ena alternativet krokben för det andra. Vi behöver se en tydligare och bättre attityd när det gäller tjej- och damidrotten. Det finns tjejer som vill spela rugby och det finns killar som vill rida. Vi måste sluta att se allt fyrkantigt, och i stället hjälpa ungdomar att få engagera sig i den sport som de själva vill, utan att könet ska ha någon betydelse.
Nu måste föreningar och andra ungdomsorganisationer få upp ögonen och faktiskt visa att jämställdhet är viktigt. Vi ska vara glada när ungdomar vill vara med och delta i föreningsevenemang, då de utvecklas oerhört mycket genom idrotten. Som centerpartister vill vi jobba för ett mer jämställt samhälle där både kvinnor och män får göra det som de tycker är roligt. Vi vill se en förbättring och där måste vi alla hjälpas åt, för det är ju inte utövarna själva som väljer att lägga ner sina lag!
Patrik Davidsson (C )
Ordförande CUF Kronobergs län
Eric Luth (C )
Ordförande CUF Jönköpings län
Yannick Luomala (C )
Ordförande CUF Blekinge län
Björner Strindberg (C )
Ordförande CUF Kalmar län

Fler arbetstillf�llen �r ett m�ste f�r Ronneby

Fri, 13 Jan 2012 11:40:00 +0100

Det var en synnerligen negativ utveckling på arbetsmarknaden i Ronneby mellan åren 2007 och 2009. An-talet arbetstillfällen sjönk med 12 procent, från 12 649 till 11 180. Nästan hela minskningen var inom näringslivet, från 7 687 till 6 278, det vill säga 18 procent.
Samtidigt ökade utpendlingen, netto, från 422 till 1 003 personer.
Det blev en liten vändning under 2010. Arbetstillfällena ökade med kringsvid 100. Pendlingen minskade i motsvarande mån.
Sannolikt bidrog Socialdemokraternas bristande förmåga inom näringslivsfrågorna till deras ras bland väljarna. Samtidigt överlämnade de ett arv till Ronnebyalliansen. Det är inte lätt att vända trender.
Ronnebys befolkning minskade med fler än 300 invånare under 2010. Den viktigaste förklaringen torde vara just bristen på arbetstillfällen. Att därtill ungdomsarbetslösheten är hög ställer till extra problem. I åldrarna 20–29 år var nettoutflyttningen cirka 250 personer. Många pendlar till Karlskrona, vars nettoinpendling är kringsvid 1 500. Det torde vara bristen på bostäder i Karlskrona som håller nere inflyttningen, det vill säga utflyttningen från Ronneby.
Ett extra dilemma är den sneda könsfördelningen. I åldrarna 25–29 år finns 566 kvinnor och 867 män, mer än 1,5 män per kvinna.
Situationen i Olofström är intressant, då den skiljer sig så mycket från Ronneby. De senaste siffrorna anger att kommunen har en nettoinpendling på fler än 800 personer. Man har bostäder, man har jobb. Men folk vill inte bo där, befolkningen minskar!
Ronnebys stora problem är arbetstillfällena. Utan fler arbetstillfällen kan snabbt ytterligare några hundra lägenheter bli tomma, med följande problem för kommunens bostadsbolag. De negativa effekterna av högskolans flytt har inte heller slagit igenom fullt ut. Att utvecklingen i skogsbygden, liksom i Bräkne-Hoby, är negativ spär på problemen. De gamla församlingarna i skogsbygden, liksom Bräkne-Hoby, visar alla det lägsta befolkningstalet på långt mer än 200 år.
Olofströms problem kan förvisso delvis vara arbetstillfällen. Det kan behövas mer variation, inte bara Volvo. Likväl kan man undra om det inte är andra satsningar, typ Ronnebys is- bana, som behövs mest.
Sune Håkansson
Djurtorp

Sverige berikar sig or�ttf�rdigt

Thu, 12 Jan 2012 15:37:00 +0100

En av de åtgärder som EU:s ledare kom överens om för att stödja det europeiska bankkapitalet och rädda euron från undergången på EU-toppmötet den 8–9 december var att EU-länderna skulle förmås att ställa upp med ett lån på 150 miljarder euro till världens finanspolis, Internationella valutafonden (IMF). Vid ett extrainkallat möte i EU-nämnden den 9 december stödde samtliga riksdagspartiers ledamöter förutom vänsterpartiets Jonas Sjöstedt att statsminister Fredrik Reinfeldt fick säga ja till förslaget utan att något som helst underlag fanns tillgängligt.
EU:s 27 ledare gav sig själva tio dagar för att förhandla med sina nationella riksbankschefer om vilken summa man var beredd att ställa upp med. Strax före jul, den 19 december, meddelade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker efter ett finansministermöte att bara bidrag till de 150 miljarderna var säkrade från de euroländer som inte redan får lån av EU och IMF. Detta kräver dock att varje lands summa godkänns i respektive eurolands parlament, vilket inte alls är säkert. Så till exempel måste förbundskansler Angela Merkel få den tyska riksdagen, Bundestag, att godkänna de 41,5 miljarder i lån till IMF hon utlovat.
Den brittiske premiärministern David Cameron och hans finansminister David Osborne har sagt att landet inte tänker stödja IMF med pengar som bara euro- länderna har tillgång till. Ungern, Rumänien, Lettland, Litauen och Bulgarien avböjer att använda sina knappa offentliga medel för att ge lån till IMF. Sverige, Tjeckien, Polen och Danmark är dock positiva till IMF-lånet.
Socialdemokraternas ekonom- iske talesman Tommy Waidelich säger till TT att ett svenskt lån till IMF är en fråga om ”solidaritet”, men han undviker att tala om att denna solidaritet bara syftar till att rädda bankkapi- talet ur krisen, men inte de europeiska löntagarna. ”Det blir mycket värre för oss om eurosamarbetet får stora ekonom- iska problem eftersom det får spridningseffekter för svensk ekonomi”, säger han.
Efter finansministermötet den 19 december sade Anders Borg att Sverige är redo att låna ut upp till 12 miljarder euro eller 100 miljarder kronor, en summa som är mer än tre gånger så stor som den svenska EU-medlemsavgiften. Men han reserverade sig något genom att säga att krisande euroländer måste underkasta sig IMF:s, Europeiska centralbankens och EU-kommissionens (den så kallade Trojkan) åtstramnings- och nedskärningskrav. Han har tidigare också sagt att Sverige alltid tjänat på att låna ut pengar till IMF.
Hela denna historia om IMF- lånet visar, enligt min mening, hur EU:s politiska besluts- fattande blir alltmer korrum- perat. När ländernas finansiella kris hotar att spräcka hela EU går man vid sidan av eller tänjer på Lissabonfördraget. På nationell nivå fattar EU-nämndens ledamöter beslut utan ett enda dokument som bakgrund. Genom IMF-utspelet trodde sig EU-ledarna vara smarta och ha kommit på ett upplägg för att kunna undgå medborgarilska och lättare undvika långa parlamentsdebatter genom att deponera 150 miljarder hos IMF, som denna finanspolis sedan skall använda för att stödja euroländer i kris.
Det är också beklämmande att se hur svenska politiker förleder medborgarna och deltar i vad som Eric Toussaint (ordförande för belgiska sektionen av Kommittén för avskaffande av Tredje världens skuld) kallar för ett ”orättfärdigt berikande”. EU-länderna lånar ut till IMF till en låg ränta, som IMF sedan lånar ut under hårda åtstramningskrav till en mycket högre ränta till krisande EU-länder. Toussaint hänvisar till att bedrägeri är ett viktigt grepp inom internationell lag, som till exempel Wienkonventionen från 1969 och Wienavtalet 1986.
”Om en stat förleds sluta ett avtal om lån med hjälp av ett missledande agerande av en annan stat eller en internationell organisation som är part i förhandlingarna, så kan den åberopa bedrägeri som grundval för att förklara avtalet för ogiltigt, eftersom det slöts på falska grunder. Nu utnyttjar Trojkan Greklands, Irlands och Portugals svåra belägenhet för att genom- driva åtgärder som går mot medborgarnas sociala och ekonomiska rättigheter, strider mot gemensamma överenskommelser, kränker ländernas överhöghet och i vissa fall även deras konstitutioner”, skriver han.
Folken i Grekland, Irland, Portugal, Italien, Spanien, och andra EU-länder har stöd i internationell lag när de protesterar mot det politiska bedrägeriet genom att säga ”vi betalar inte bankernas kris”.
Jan-Erik Gustafsson
Folkrörelsen Nej till EU

Utsl�pp i Blekinge m�ste minska

Wed, 11 Jan 2012 15:23:00 +0100

De globala utsläppen av växthusgasen koldioxid ökade rekordsnabbt under 2010, med sex procent. Sveriges samlade utsläpp ökade samma år med elva procent, och överträffade samtliga år sedan 2006. Vi vet ännu inte hur mycket utsläppen ökade i Blekinge, men under 2009 uppgick dessa till 5,9 ton fördelat per länsinvånare. Det är alltför mycket. På sikt måste utsläppen minska till nära noll.
Åtta av tio svenskar, 82 procent, ser klimatförändringen som ett allvarligt framtida hot mot mänskligheten, enligt en Sifoundersökning beställd av Stiftelsen vår tids utmaningar. Samtidigt anser 76 procent att de politiska besluten i världen är otillräckliga för att avvärja risken för klimatkatastrofer.
Det är bra att svenskarna inser detta. Den stora bristvaran är ett tydligt ledarskap, både internationellt och i Sverige. Efter klimatförhandlingarnas sammanbrott i Köpenhamn 2009 har statsminister Fredrik Reinfeldt (M) abdikerat.
Nu nämner Fredrik Reinfeldt knappt ordet klimat. I hans senaste regeringsförklaring, som ironiskt nog hade temat ansvar, nämndes klimatfrågan pliktskyldigast bara i tre korta meningar. Ändå är klimatkrisen mycket större nu än för några år sedan. Medan vi väntar på att Fredrik Reinfeldt ska höja ambitionen i klimatarbetet, måste vi agera själva.
Företag och kommuner i Blekinge kan spara pengar på att energieffektivisera och minska användningen av fossil energi. För kommunernas del kan besparingarna användas för vård, skola och omsorg eller för att sänka kommunalskatten.
Men vi kan också agera som privatpersoner. Om man tar hänsyn till konsumtionens klimatpåverkan är utsläppen i Sverige omkring nio ton per invånare, men våra utsläpp varierar kraftigt beroende på hur vi lever.
• Utsläppen uppgår till cirka 2,5 ton per person om man bor i flerbostadshus, cyklar eller åker kollektivt, inte har egen bil, njuter av semestern utan flygresor samt äter mycket vegetarisk mat och bara lite kött.
• Utsläppen kan uppgå till mer än 20 ton per person om man bor i villa, har två bilar i hushållet, genomför två längre flygresor per år och har en hög köttkonsumtion.
Om vi ska undvika omfattande klimatkatastrofer krävs ledarskap och stora investeringar för att genomföra en ny industriell och grön revolution.
Det viktigaste Sverige kan göra för att påverka de fortsatta internationella förhandlingarna är att visa att det är en ekonomisk vinst – inte en börda – att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Låt det bli Sveriges budskap till världen under 2012.
Svante Axelsson
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Det sv�nger oroande om skolors budgetar

Tue, 10 Jan 2012 16:18:00 +0100

Oklarheterna i Karlskronas grundskolors ekonomi är mycket stora. Efter sju omröstningar kring tre motförslag fick så barn- och ungdomsnämnden (bun) ”majoritet” för nu liggande internbudget 2012. I samma möte bordlades alla investeringar utom en förstudie i Nättraby. Skolor kanske ska läggas ner, eller inte. ”Kunskapscentrum” är blott ett byte av namn.
I perspektivet 2013–2014 räknar man med motsvarande 30 färre årsanställda, inga investeringar eller ställkostnader och drygt 300 fler elever varav hälften går till friskolor. Totalt beräknas årskurs 1–9 år 2014 ha närmare 6 500 elever, varav nästan 2 000 dagligen åker skolskjuts, till en kostnad av cirka 22 miljoner kronor om året. Andelen grundskoleelever i friskola är nu 22 procent. Tillstånd uppges finnas upp till 30 procent.
Detta skulle i ungefärliga tal motsvara att de 1 350 elever som i dag går i friskola (av totalt 6 100) kan öka med 450 till över 1 800. Men tittar man närmare ser man att bara 1 600 av totalt 3 000 elever går i den av kommunen anvisade 6–9-skolan. Cirka 540 verkar gå i annan kommunal skola och runt 870 i friskola. Såvitt vi förstår ser bun positivt på att friskolorna fylls, så länge det inte öppnas fler.
Dessutom ger den nya skol- lagen ökad rätt både att välja skola och att få skolskjuts, även till friskolor. Eftersom elever kan byta skola med kort varsel blir prognoserna besvärliga. Men kostnaderna för skolskjutsar kommer sannolikt att öka. Och med elevpengen som bas för skolekonomin, svänger det oroande friskt i skolornas lokala budgetar. När oron ökar blir det paradoxala att friskolorna ter sig tryggare än de kommunala. Vi verkar ha hamnat i en ond cirkel, där ekonomin följer efter eleverna, och den kommunala skolan inte hinner följa med.
Så hur skulle man då kunna formu- lera en alternativ budget för den kommunala grund- skolan? Beräkningen av elevpengarna är knepig att förstå. Men det ursprungliga syftet med elevpengen var att definiera belopp att betala för elever som väljer privata skolor. Det som sen är kvar i kommunkassan borde kunna fördelas med längre perspektiv än elevernas skolval medger. Nu gällande planeringsprinciper verkar vara att det ska finnas en 6–9-skola i varje upptagningsområde samt att kostnader i möjligaste mån centraliseras till storskolor och förvaltningar. Men upptagningsområdena har i praktiken spelat ut sin roll. Och stora skolor väljs bort till förmån för mindre. Vi föreslår därför att man också funderar över minimering av transporter.
Detta skulle konkret kunna innebära att skolskjutsarna samordnas med Blekingetrafiken och att upptagningsområden anpassas till kommunens huvudtransportstråk. Skolskjutsar skulle beredas i första hand med periodkort i kollektivtrafiken, och i andra hand ut-ifrån lokala entreprenörer.
Ett räknexempel kan utgå från den väl fungerande Rosenholmsskolan. Där är årskurs 6–9 planerat i block om 20–23 elever. Detta verkar vara en fungerande ekonomisk-pedagogisk storlek. Vi kan tänka oss att man långsiktigt planerar att ha block om säg 20 elever i varje klass – en block 20-modell. Resurser kan då fördelas till ett eller flera block, snarare än att följa med varje elev. Det skulle ge en form av standardisering i skolformat och öka möjligheterna att jämföra resultaten. Eleverna skulle veta var skolorna finns, och rektorerna skulle ha bättre möjlighet att planera verksamheten.
En block 20-fördelning enligt nuvarande skolstruktur skulle innebära ett block på Sturköskolan, två på Sunnadal och Rosenholm, och tre på övriga 6–9- skolor. Viss plats skulle finnas över på Sturkö och Nättraby (cirka 20 var), och totalt cirka 200 elever skulle vara ”övertal-iga” i nuvarande större skolor. Om skolorna vill kan klasserna vara större än 20. Detta skulle vara en lokal avvägning grundad på kvalitet i utbildningen, och inte på elevpengen som sådan. Och i skärgården skulle Sturkö skolas högstadium välkomna alla elever som kommer med bussen längs stråket från E22 och med den ökade inflyttningen. Övergång av 200 till friskolor är i linje med elevernas nuvarande skolval och bun-budget. I stället för obudgeterade investeringar så kan skolorna normaliseras på ett–tre block, och överblivna lokaler avyttras. Och skulle eleverna komma tillbaka från friskolorna, så kommer ju också motsvarande elevbidrag att vara tillbaka i kommunen.
Jens-Olof Lindh
för Sturkös föräldraråd och samhällsförening med flera